transylmania

Igår var vi på stadens djrpark för andra gången sen jag kom hit för snart 2 år sedan. Det mesta var sig likt. Har inte varit på så många zoo i mitt liv, bara Kolmården en gång och sen om man ska räkna Skansen men jag vet inte, så kanske jag bara får denna känsla från Tirgu Mures zoo, men djurpaker är verkligen en excibition i människans sämsta sidor. Att låsa in levande djur och sen gå och titta på dom. Jag förstår inte grejjen med det, det enda jag känner när jag går där är medlidande med de stackars djuren. Jag tror inte djur är så dumma att de inte känner sig en aning förnedrade när de blir utställningsobjekt för människan. Okej, kanske inte alla djur känner så, men djur med högre intelligens är jag säker på vet precis vad som försegår.
Trots människan höga intelligens är vi förvånadsvärt trångsynta i synen på andra varelsers varseblivenhet. Vi tror lätt att vi är de enda som kan se saker på ett speciellt sätt, att vi är de enda som kan känna på ett speciellt sätt och att djuren med sin avsevärt minskade cortexyta eller färre communicanser mellan hemisfärerna inte är kapabla till dessa känslor. Men det tror inte jag. Jag tror inte att apan i buren är likgiltig mot människorna som står utanför och pekar och skrattar åt den.
Att sedan vissa människor spelar på mänsklighetens sadistiska sidor och säljer ärtpistoler precis utanför ingången till djurparken, som om inte människor ens skulle komma på tanken att skjuta på aporna med dem, gör inte min syn på det hela bättre.

Men några fina bilder blev det iallafall.


Här är Biffen och Tjuren på samma bild. Biffen är till hö...vänst...fan nu vet jag inte vem som är vem




Sherekhan möter Pumba i ett episkt face-off



Djurparkens sötaste par


Den här bilden är tagen några sekunder innan pantern vänder sig om och spray-kissar ner oss åskådare