Kackerlacka!!!!
Så kom då det jag anat och bävat för skulle komma: mitt första rumbesök av en kackerlacka. Ridvan och Arben tog allt med väldigt stor ro medans jag var uppe i varm och inte ens vågade gå in i mitt rum nå mer.
Det tog 1 h att tömma ut mitt rum på de få tillhörigheter jag har, då jag den mesta delen av tiden spenderade med att stå untanför tröskeln, samlandes mod till mig för att våga gå in i rummet.
När rummet väl var tömt började den vilda jakten på kackerlackan. Arben hade redan tagit en smaskig bild på den med sin mobilkamera och roat sig med att visa den stora lilla krabaten för mej på bild.
När sängen var utdragen lyfte grabbarna bort listerna och började leta efter kackerlackan, som inte var sen med att visa sin närvaro, men var dock ovillig att komma fram. Efter många om och men fick Arben till slut tag i den, ty han vägrade varken suga upp den i dammsugaren eller smeta ut den på golvet, och han hällde ner den i ett glas för att visa upp våran vän sedan säkert ett år tillbaka. Han var kanske 4 cm lång och full av liv.
Tyvärr saknas bildbevis på detta då jag i stunden inte riktigt kände för att fota honom.
Grabbarna tröstade mig dock med att "om det finns en så finns det säkert 100 till under golvet" och "vad klagar du för? Sommaren är inte ens här än, vänta tills dess, det är då dom kommer fram" vilket kändes betryggande.
Det tog 1 h att tömma ut mitt rum på de få tillhörigheter jag har, då jag den mesta delen av tiden spenderade med att stå untanför tröskeln, samlandes mod till mig för att våga gå in i rummet.
När rummet väl var tömt började den vilda jakten på kackerlackan. Arben hade redan tagit en smaskig bild på den med sin mobilkamera och roat sig med att visa den stora lilla krabaten för mej på bild.
När sängen var utdragen lyfte grabbarna bort listerna och började leta efter kackerlackan, som inte var sen med att visa sin närvaro, men var dock ovillig att komma fram. Efter många om och men fick Arben till slut tag i den, ty han vägrade varken suga upp den i dammsugaren eller smeta ut den på golvet, och han hällde ner den i ett glas för att visa upp våran vän sedan säkert ett år tillbaka. Han var kanske 4 cm lång och full av liv.
Tyvärr saknas bildbevis på detta då jag i stunden inte riktigt kände för att fota honom.
Grabbarna tröstade mig dock med att "om det finns en så finns det säkert 100 till under golvet" och "vad klagar du för? Sommaren är inte ens här än, vänta tills dess, det är då dom kommer fram" vilket kändes betryggande.
Kommentarer
Postat av: Anonym
åh, nej!
Trackback
